Längdskidåkning

Skidåkning över längre sträckor i varierande terräng kallas längdskidåkning, längdåkning eller skidlöpning. Denna motions-och tävlingsform är framförallt populär i norra Europa, samt i andra länder där det snöar på vinterhalvåret.

Skidor började användas för förflyttning i Norden och i Sibiriern redan på forntiden. Den epok som är den äldsta av de historiska epokerna som man brukar använda. Forntiden sträcker sig från omkring 3000 f.Kr då de stora flodkulturerna uppstod till dess att romarriket gick under på 400-talet e.Kr. Arkeologiska fynd från Kalvträsk tyder på att skidor började användas långt innan hjulet uppfanns.

Utrustningens utveckling

Traditionellt så tillverkades längdskidorna av trä, gärna hickory och stavarna gjordes av bambu med handtag och remmar av läder. Pjäxorna (kallades skidstövlar) var gjorda av kraftigare läder med rejäla sulor. Bindningarna vad betydligt enklare än vad de är idag. De bestod av enkla läder- eller trästroppar som du fäste över hälen eller vristen. Senare kom Kandahar-bindningen med tåfäste i metall och metallfjädrar runt hälen. Denna typ av bindning används fortfarande av militären samt i moderniserade varianter vid telemarksåkning. Efter det kom den så kallade Rottefella-bindningen. Denna rena tåbindning är vidareutvecklad till dagens bindning.

Kandahar-bindningen

Fick sitt namn 1929 från Kandahar Ski Club i Mürren Schweiz. Utförsåkningen utvecklades som en egen sport efter introduktionen av skidliften. Innan detta så var åkningen en kombination av längdåkning, utförsåkning och åkning uppför. Uppfinnaren var den schweiziska tävlingsåkaren Guido Reuge. Han patenterade bindningen 1932. Kandahar-bindningen eller kabelbindningar som de också kallas var extremt utbredda in på 1960-talet. Användningen av en fjäder i koppling till kabeln gav dig bra kontroll av över dina fötter under åkningen. En annan nyskapande funktion var att du nu kunde låsa fast foten vid utförsåkning för första gången. Detta skedde genom att du kunde haka fast kabeln på två små krokar belägna nära hälen. Du kunde även justera spänningen på kabeln genom att flytta på kabeln och på andra modeller genom att snurra på ett vred.

Rottefella-bindningen

Denna rena tåbindning är grunden för de bindningar som används idag. Uppfanns av norrmannen Bror With 1927, Rottefella är namnet på företaget som tillverkade bindningen. Förutom att kallas Rottefella-bindning så går den även under namnet 75 mm Nordic Norm.

Åkstilar

Vid tävlingar i längdskidåkning så skiljer man på två olika stilar. De är klassisk stil och fristil.

• Klassisk stil – Stilarten innehåller fyra tekniker. Dessa är diagonalgång, stakning, stakning med frånskjut och saxning. Diagonalgång går till så att man förflyttar skidan och staven på samma sätt som man rör på ben och armar när man går utan att ha på sig skidor. Samtidigt så trycker man den ena staven bakåt, staven på samma sida som det ben du trycker ifrån med. Sedan gör du samma sak med motsatt fot/skida och arm/stav osv. Vid stakning skjuter du endast ifrån med stavarna och låter skidorna/fötterna vara stilla och glida över snön. Denna teknik används i små nedförsbackar och när det är plant. Stakning med frånskjut är när du kombinerar stakning med diagonalgång. Saxning används i väldigt branta uppförsbackar, det du gör är att forma skidorna till ett V och stavarna används som vid diagonalgång. Spårbredden vid i klassik stil får vara mellan 18-30 cm, vanligast är 21-22 cm.
• Fristil – Eller skate som det även kallas påminner om en skridskoåkares teknik. Stilen innebär att du skjuter skidorna utåt samtidigt som stavarna skjuts bakåt. Dina skidor ska vara kortare när du åker fristil än klassisk stil. Stavarna är däremot längre. Klassisk stil och fristil delades upp i tävlingssammanhang då fristilen visades sig vara mycket snabbare än den klassiska. Den första åkaren som använde fristil med framgång under tävling var Bill Koch från USA.

Vasaloppet – Långlopp med inspiration ur historien

Vasaloppet det mest kända långloppet på svensk mark. Loppet åks i klassisk stil och är 90 km långt. Sträckningen ligger från Berga By i Sälen till Mora i Dalarna, Sverige. Första gången man åkte loppet i tävlingsform var 1922. Vasaloppet åks till minne av Gustav Vasas flykt till Norge1521, utifrån hur flykten beskrivs i ”Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna”. Det råder dock tvivel om hur sanningshalten är i historien gällande om han åkte skidor, många tror att han tog sig fram med en variant av snöskor som var mer utbredda än skidor vid denna tid. Vasaloppet åks alltid den första söndagen i mars (med undantag av 2015). Vasaloppet samlar 15000 åkare och 60 000 fler motionärer deltar i övriga skidtävlingar som hålls under veckan. Vasaloppets motto är ”I fäders spår – för framtids segrar”, detta är skrivet över målportalen i Mora. Startåret lockade tävlingen 119 startande och först 1977 var deltagarantalet för första gången fler än 10 000.